Happily ever after. . .

Just nu orkar jag inte.. Det är för mycket.

Min barndomsvän är död. Kunde jag vara med på begravningen? Nej.

Fick jag skit på jobbet? JA! Jävla 2 timmars möte och jag vet inte vad.. Jag kämpar mig igenom, "de har stora krav för att de vill (och tror) att jag pallar det". Tack för förtroendet men sluta vara på mig så!!!

Min farfar har dött. Min älskade Farfar. Våra sista år ihop var så vackra, fulla med kärlek och nya upplevelser ihop.. Han blev som en ny Farfar för ett par år sedan.. Så häftigt!! Över 70 år och beredd att acceptera allt och alla, visa kärlek och ändra sin uppfattning om allting. Så Jäkla Häftigt!!!!!!!
Att vara så öppen och modig vid den åldern.. Det är så beundransvärt..

Jag orkar inte skriva om det. Även såhär, nån vecka efter.. Jag har gråtit mig utmattad dag efter dag. Men jag orkar inte skriva om det nu. Han är för speciell - för ball. För älskad.
Jag är så så tacksam för de sista åren vi fick ihop - de var så fantastiska.
Och jag är STOLT att jag varje gång vi sågs, varje gång, berättade det för honom.

Jag älskar dig Farfar Bertil !!