Happily ever after. . .

Jag är dålig. Jag är riktigt jävla förbannat skit dålig. Jag hatar mig själv just nu. Jag har aldrig ansett mig vara självdestruktiv men nu känns det som att jag långsamt förstör det allra viktigaste jag har i mitt liv. Min lycka & glädje, mitt förhållande med Tommy. Jag älskar honom galet & drömmer bara om att få tillbringa mitt liv tillsammans med honom. Men ändå, ändå gör jag så dåliga saker. Fan.

Jag borde skjutas. Så jävla illa är det.. & ändå somnar jag varje natt gråtandes efter Tommy's famn. Varje morgon värker kroppen & hjärtat efter Tommy's leende, morgonrufs & kramar.. Men säger jag nåt om det? Nej. Är det smart? Nej, inte direkt, jag stänger honom ute, vilket är dumt! Skulle han tro mig om jag berättade nu? Nej, det tror jag verkligen inte.. Han skulle bara tro att jag säger det för att. Jag har verkligen satt mig i en sjukt dålig situation..! Jag älskar ju den där pojken, så så så mkt! Jag har drömt i 3år om att få bo ihop med honom & nu när den drömmer är runt hörnet så pissar jag bort det.. Tommy vill ha space, jag ska försöka respektera det & inte höra av mig förrän efter han kommit hem från Madrid. Fan, smärta! Jag är just nu en känslokall jävla zombie för annars skulle jag ju bara tyna bort. Mitt hjärta brinner men jag försöker släcka branden..

Jag kommer alltid vara hans sälunge..