pain
Återigen - jag ska inte vara uppe sent på natten såhär. Därför tänker jag sova nu & inte skriva allt jag vill om livet. Om hur ledsen jag är, hur skit jag egentligen mår. Vill inte ens tänka på hur mkt ångest jag har för tillfället, vill inte tänka på allt jag borde ta tag i. Jag vill bara ha hem Tommy. Jag skiter i om jag är "svag", fjantig eller vadsomhelst men jag behöver Honom vid min sida. Behöver (och vill!) ha Honom hos mig för att må bra, vara glad. Jag blir lugn med honom, känner mig älskad & kan verkligen slappna av. Fan fan fan. Kom hem till mig.. Jag hatar det här. Det är konstigt hur Norge påverkar mig, jag mår så fantastiskt dåligt, verkligen. Jag vet faktiskt inte hur jag kommer palla psykiskt att han ska vara borta 1-2mån till. Det är en skrämmande tanke-tänk om jag inte orkar? Jag mår inte alls bra av det här. Jag kommer inte göra nåt dumt, det vet jag. Men hur kommer jag må?
Fy fan.
Kommentarer
Trackback
