2 Okt


Nej.
Jag är inte död, men näst intill. Mitt liv är på total jävla ände (kan man säga så?) & jag måste måste ta mig upp. Jag skyller verkligen inte på nån annan & det här är ett mkt bra beslut, det är rätt beslut. Jag vet att det är det, verkligen. Men jag klarar inte av det just nu. Jag kan inte hantera det här.. jag vet inte riktigt varför. Just nu är det tyvärr snack om en del drastiska åtgärder. Inte enbart pga. detta förstås men det blev liksom droppen som fick bägaren att rinna över.

Situationen med Cajsa är förstås också en stor del av detta.
Det har helt klart bidragit till att jag har blivit knäckt. Fy fan.

Iaf. Imorgon ska jag ha en mys-dricka-vin-snacka-skit kväll med Isabelle. Vi har inte setts ordentligt på länge så vi ska snacka en massa & bara ha det mysigt. Det är på tiden!

Snart ska jag åka till Tommy - min baby!!!!!
Jag saknar honom verkligen tokmkt..han gör mig lugn, glad! Och det behövs just nu, otroligt mycket..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0